Livet är för kort för att slösas bort.

Klev nyss på tåget och satte mig i den tysta kupén som vanligt, dock inte på samma plats som jag brukar sitta på. På andra sidan mittgången upptäcker jag att det sitter en äldre man, eller gubbe faktiskt. Har inte sett honom innan, har en förmåga att komma ihåg folk som jag ser på tåget. Och den här personen hade jag nog kommit ihåg om jag sett han innan, särskilt som han håller på idag. Det första och enda som jag ser är att han sitter och tvinnar hår. Inte sitt eget alltså, utan hår från en sån där påse som man kan återförsluta. I den påsen har han alltså en relativt stor hår klump, som han sedan sitter och drar ut några strån från och sedan sitter och tvinnar. Jag hoppas för allt i världen att det är någon typ av tupé som han sitter och håller på med. Även fast att jag tycker att det ät lite äckligt kan jag inte låta bli att tjuvkika lite.