Ett år går ganska fort.
För exakt ett år sedan, nästan på minuten faktiskt, vaknade jag upp efter operationen. Jag tycker att jag har klarat mig rätt så bra undan från sådan tillställningar i år, och det är jag mycket glad för. För så ont som jag hade det önskar jag inte ens min värsta fiende. Hade ju fruktansvärt ont innan operationen, men allra värst var nog när jag hade blivit opererad och var tvungen att röra på mig så att musklerna skulle börja fungera igen. Den enda som jag kommer ihåg från operationen var att jag vaknade för tidigt, när de skulle lyfta över mig från en säng till en annan på uppvaket och då spydde jag på grund av smärtan. Det var för ett år sedan som sagt, men det känns som om det inte var alls länge sedan. Det är sådana här tillfällen som får en att stanna upp och tänka efter. Tiden går verkligen fort, även fast att det inte känns som så just i detta nu. Det gäller att ta tillvara och uppskatta det de speciella stunder, så att man senare kan se tillbaka och minnas. Detta kankse inte är ett särskilt fint minne, men det är säkerligen något som jag kommer komma ihåg resten av mitt liv.
